Arkiv för februari, 2008
Veckans snabbmat!
SKALDJURSCOUSCOUS (4 portioner)
200 g skalade räkor, 500 g med skal
200 g surimi/crabsticks
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
3 dl vatten
3 dl couscous
Rapsolja
5 dl krossade tomater
3 krm salt
1 tsk paprikapulver
Hackad persilja
Skala räkor och skär crabsticksen i mindre bitar. Skala och hacka lök och vitlök. Rör ner couscousen i kokande vatten och dra ifrån värmen. Täck över med lock och låt stå i cirka 5 minuter. Fräs lök och vitlök i olja, häll i tomatkross och låt koka i 5 minuter. Smaksätt med salt och paprikapulver. Lägg i räkor och crabsticks. Blanda ner skaldjursblandningen i couscousen. Strö över persilja och servera med sallad.
2008-02-28 klockan 19:33
Idag har jag avverkat två eftersläntrare till redovisningar som halkat efter alldeles för länge. Förstå hur underbart det känns att äntligen ha det överstökat! Två stora, tunga stenar har liksom försvunnit från mina onda axlar och jag känner mig plötsligt så mycket gladare och piggare på att ta itu med andra uppgifter. Tänk vad ett stort CHECK på att-göra-listan kan påverka ens humör! Åh, så himla skönt. Nu har man äntligen två saker mindre att ständigt älta och oroa sig över.
Idag var också första gången på väldigt länge som jag kände att jag faktiskt gillar muntliga redovisningar, som jag gjorde förr. Det var precis som om jag var tillbaka på gymnasiet igen, då den formen av presentation hörde till mina absoluta favoriter. Det är lite synd, men under min tid på Högskolan Dalarna har vi haft på tok för lite muntliga framställningar varför det känns som om jag tappat hur man gör.. jag har blivit väldigt osäker på mig själv när jag ska prata, vilket jag alltså inte var förut. Helt plötsligt upplever jag att hela klassen fnissar åt mig (inte med mig) och tittar snett när jag står där framme.
(Men kanske är det nog bara så att jag inte känner dem i min klass ordentligt.)
Jag tror också att det gick så bra idag eftersom jag var rätt oförberedd i exakt vad jag skulle säga (alltså ordagrant, funderat ut meningar och så vidare), även om jag visste vad allt handlade om. Då kunde jag inte ha några krav på mig heller.. vilket var nice. En riktigt, riktigt supernice känsla. Jag bara babblade på helt naturligt och så fick det gå som det gick. Vilket gick bra, utifrån mina egna prestationskrav. Hurra!
Nu vet ni det 
2008-02-27 klockan 20:15
Idag fick jag tvÃ¥ vykort av min vän Marie, som just nu befinner sig i Australien. “TvÃ¥ vykort”, tänker ni nu, “varför tvÃ¥ stycken?” Jo, sÃ¥här är det. För bara ett litet tag sedan besökte hon även Nya Zeeland och skickade ett vykort därifrÃ¥n ocksÃ¥. Men det kom inte fram, förrän nu idag, tillsammans med vykortet frÃ¥n Australien. De är nämligen daterade 22/1 respektive 20/2. Haha, mycket märkligt att de kommer samtidigt. Men glad blev jag sÃ¥klart i alla fall! Jag älskar att fÃ¥ vykort. Och nu längtar jag förstÃ¥s hur mycket som helst till Aotearoa, som Nya Zeeland heter pÃ¥ maori. Aotearoa betyder “Landet med det lÃ¥nga vita molnet”. Nya Zeeland mÃ¥ste vara det absolut vackraste land som finns, om man ska tro de som varit där och pÃ¥ alla bilder och naturfilmer jag sett därifrÃ¥n. Ã…h! Jag ser verkligen fram emot att fÃ¥ uppleva detta:
Ja, jag kommer nog svimma av lycka både en och två gånger när jag befinner mig där..
Bilderna har jag lånat från MyPlanet.
2008-02-25 klockan 20:36
Ikväll är det alla filmälskares stora gala, Oscarsgalan, som sänds för 80:e gången. Dagens viktiga fråga lyder alltså: ska man orka hålla sig vaken och se hela galan i natt?
Jag vet seriöst inte om jag grejar det (gÃ¥r ju och lägger mig vid 22-23 vanligtvis och galan börjar cirka 02.30 svensk tid), men förra Ã¥ret sÃ¥g jag bara sammandraget och det var sjukt trist.. och det trots Ellen DeGeneres (bilden) fenomenala insats som programledare. I Ã¥r leder roliga Jon Stewart (frÃ¥n “The Daily Show”) galan för andra gÃ¥ngen. Ã…h, jag vill sÃ¥ gärna se!
Hur ska ni göra?
P.S. Sändningen från Röda mattan börjar kl 00.00 på Kanal 9. D.S.
2008-02-24 klockan 16:05
Finns det någon som har sådana underbara bloggläsare som jag har?!
Ni ska veta att kommentarerna till föregående inlägg verkligen betydde mycket för mig. Jag har insett hur ett uppmuntrande ord (även om det är på bloggen från någon jag inte känner) kan få mig att må så himla mycket bättre. Ni ger mig så kloka och smarta råd att det verkligen känns som ni bryr er när ni skriver era peppande ord. Det värmer! Några befinner sig tydligen i precis samma sits som jag, och hur knäppt det än låter är det faktiskt en slags tröst för mig att veta att jag inte är den enda som mår dåligt. Jag känner mig liksom inte så hopplöst ensam längre som jag gjort den senaste tiden.
Bara en grej som att min sötnos börjat blogga igen gjorde mig mycket gladare. Att kunna läsa lite om hur det är hemma i norr gör att jag kan “fly verkligheten” lite härifrÃ¥n Falun en stund. Precis vad jag behöver! 
Jag ser självklart fram emot Nya Zeeland jättemycket och försöker tänka pÃ¥ det varje gÃ¥ng allt känns jobbigt. Men ändÃ¥ är det sÃ¥ avlägset och lÃ¥ngt ifrÃ¥n, bÃ¥de i tid och avstÃ¥nd. Jag är en person som behöver “korta mÃ¥l”, som snart slÃ¥r in. Magnus fyller till exempel Ã¥r den 7 mars, och dÃ¥ har vi planerat att hitta pÃ¥ nÃ¥got roligt. Och om mindre än en mÃ¥nad är det pÃ¥sk! DÃ¥ blir det förhoppningsvis en resa till Vilhelmina igen.
I helgen har jag ägnat massor med tid åt mig själv. Jag har passat på att träna (70 minuter löpning igår, 45 idag), sett på film, gjort designuppgifter (som ironiskt nog bestod i att skriva dödsannonser.. upplyftande va?) funderat över Exjobb (jag tror att jag har en kul idé nu!) och fått massor med kramar av Magnus. En mysig helg som jag önskade kunde vara lite längre..
Hur har ni haft det i helgen, bästaste bloggvänner?
Hehe. Jag försökte googla fram en bild pÃ¥ er (sökte pÃ¥ “underbara bloggläsare”) och det här var första träffen som jag fick fram. Vilken mysig bild som fick symbolisera er! Katten heter tydligen Diva och henne har jag lÃ¥nat härifrÃ¥n.
2008-02-24 klockan 15:42
Föregående sida