anLOo

Hejdå Sverige, Hej Tyskland

Idag Ã¥ker jag till Tyskland med klassen och blir borta i fyra dagar (tillbaka pÃ¥ söndagkväll). Vi ska besöka Drupamässan i Düsseldorf, partaja i Köln och ha det trevligt tillsammans “för sista gÃ¥ngen” innan vi skiljs Ã¥t. Sista klassresan liksom.

Åh, vad sorgligt det låter. Men nu ska vi ha kul! Hejsvejs!

1 kommentar 2008-05-29 klockan 5:30

Fotodagbok: 22 maj 2008

I helgen var det ju..

..just det, Falu Kalaset som återkommer varje år. På torsdagen hade P4 final i Dalatoppen som jag och Magnus var och tittade på, eftersom hans polare Robert skulle spela trummor med sitt band Billion Dollar Babies.

Programledaren Helena Broström (i Sundborndräkt om någon undrade), introducerar BDB.

De spelade lÃ¥ten “Nineteen nintie four.”

Lite eftersnack med sÃ¥ngaren “Frankie.”

Till vänster: en tuff tjej med rosa hörselkÃ¥por som det stod “Kid” pÃ¥ Till höger stÃ¥r Helena Broström och Mats Ingels (programledare nummer tvÃ¥, i Leksandsdräkt) och pratar om förra Ã¥rets vinnare..

..vilka var Karrik’s & The Sugarloafs, som spelade igen det här Ã¥ret.

Tyvärr vann inte Billion Dollar Babies, men å andra sidan kanske inte deras musik platsar på Svensktoppen heller..

1 kommentar 2008-05-28 klockan 16:27

Enkel banankaka

Jag gillar inte övermogna bananer. Men de passar utmärkt att göra en kaka av!

ENKEL BANANKAKA (10-12 bitar)
50 g smör
2 ägg
2 dl socker
3 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker
1 tsk kanel
1 krm salt
2 övermogna bananer
½ dl mjölk
Havregryn

Värm ugnen till 175 grader. Smält smöret och låt svalna. Vispa ägg och socker poröst. Blanda mjöl, bakpulver, vaniljsocker, kanel och salt. Rör ner i äggsmeten. Tillsätt smöret och mosade bananer. Häll i mjölken. Smörj en rund form (gärna med avtagbar kant, så kallad springform) och bröa med havregryn. Häll i smeten och grädda i 40-45 minuter. Servera med vaniljglass.

2 kommentarer 2008-05-26 klockan 20:25

Personligt rekord!

OBS! Jag vet att det kanske inte är så jätteintressant för många av er att läsa om mina träningsframgångar, men eftersom jag var så ambitiös en gång i tiden och skapade en Träning-kategori tänkte jag att det var dags att uppdatera lite framsteg. Mest för min egen skull, men också för någon annan som kanske blir peppad att börja träna. Kan jag så kan ni!

Nu är det snart åtta månader sedan jag började träna löpning. Det har gått lite upp och ner, i början förbättrade jag mig hela tiden konditionsmässigt men sedan kom jag till en punkt där inget hände (detta var i februari 2008). Jag stod kvar och stampade på samma ställe. Jag orkade en viss sträcka under en viss tid, men inget mer. Då var det jobbigt att ge sig ut och träna. Jag hade ingen motivation, jag kände mig otroligt deprimerad. Det var inte kul längre, men jag ville samtidigt inte ge upp. Så jag höll igång i alla fall.

Jag vet inte vad det var som hände, men jag lyckades ta mig ur den jobbiga perioden. Plötsligt kom lusten och orken att springa tillbaka. Motivationen steg gradvis eftersom jag hade siktet inställt på mitt allra första lopp; Tjejruset. Jag lovade mig själv att genomföra det hur jag än kände (annars hade ju 220 kronor varit bortkastade pengar). Det var det bästa träningsbeslut jag gjort! Vilken känsla att ha klarat av första milstolpen! Nåja, det här var ju bara en halvmil men ändå. Efter loppet kändes inte Tjejmilen så långt borta. Snacka om självförtroendeboost.

I torsdags köpte jag mina första riktiga löpskor och ett par löpartights. Jag kan bara inte fatta varför jag inte investerat i dessa prylar tidigare. Tyckte att jag hade hyffsat bra skor och träningskläder innan, men det är ju en löjlig skillnad om man jämför. Att springa är plötsligt en helt annan sak än att bara förflytta sig, det är min nya filosofi. Haha! Rätt sjukt att det ska sitta i ett par skor och byxor, men så upplever jag det. Så mitt tips till dig som också vill börja löpträna: köp bra skor.

Just det. Rubriken ja. “Vad är det för personligt rekord hon snackar om? När kommer hon till det?” undrar du säkert. Okej, jag ska inte hÃ¥lla dig som är intresserad mer pÃ¥ sträckbänken. IgÃ¥r sprang jag den längsta sträckan jag nÃ¥gonsin sprungit, utan att sakta ner pÃ¥ farten. Tiden uppmätte till 90 minuter vilket jag tror innebär runt 14-15 kilometer. Jag mÃ¥ste definitivt ta och skaffa mig en GPS-klocka sÃ¥ jag kan mäta sträckorna jag springer. (Haha, vad mycket prylar man behöver för att utöva den här sporten till fullo egentligen.) EfterÃ¥t var jag helt upprymd, full av endorfiner. Jag hade inte planerat att ens försöka springa sÃ¥ lÃ¥ngt - det bara hände. Vilken fantastisk känsla.. det gÃ¥r inte att beskriva. Jag ringde pappa direkt, som löptränat hela sitt liv (han är min mentor), och berättade den glada nyheten. Det är sÃ¥ kul att dela glädjen med nÃ¥gon!

För ett halvår sedan kändes Tjejmilen som något jag kanske skulle klara av. Nu har jag istället börja tänka att en halvmara (21 kilometer) inte skulle vara någon omöjlighet med lite träning. Häftigt va? Det trodde jag inte om mig själv (och inte många andra heller för den delen). Men först och främst tänkte jag anmäla mig till Tjejmilen, har inte gjort det än. Idag ska det bli av!

Förresten! Något jag lärt mig om långdistanslöpning är att man ska gå ut väldigt lugnt i början, nästan så det känns överdrivet lugnt, och sedan öka hastigheten stegvis (eller om man så vill, köra på i samma lugna tempo hela vägen). Många gör felet att gå ut alldeles för hårt de första kilometrarna och då tappar de allra flesta orken nästan omedelbart. Tänk att det inte handlar om hur snabbt du springer utan hur länge du orkar hålla samma hastighet de första gångerna. Efter ett tag kommer du springa fortare i alla fall. Lycka till!

5 kommentarer 2008-05-25 klockan 10:44

VA, är det 5 år sedan?!

Det var längesedan jag blev “utmanad” (vet inte varför det heter sÃ¥ men what the heck), sÃ¥ jag blev glad när jag sÃ¥g att Matti ville att jag skulle göra följande utmaning:

För 5 år sedan… var jag 17 år, gick andra året på gymnasiet och träffade Magnus.
För 3 år sedan… tog jag studenten, körkort och flyttade till Falun.
För 1 år sedan… brann ett hus i närheten där jag bor (det är fortfarande inte återställt).
För 3 mÃ¥nader sedan… var jag inne i en sjukt deppig period…
Igår… hade jag min tredje inskolningsdag på ScandBook, tillsammans med Sandra.
Imorgon… ska jag tvätta, städa, åka inlines, chilla och se film. Om jag orkar.
Om ett år… har jag förhoppningsvis hittat något jobb här i Falun som jag trivs med!
Och jag utmanar… alla som inte redan gjort den här utmaningen

Skriv en kommentar 2008-05-24 klockan 11:39