Arkiv för oktober, 2008
När jag åkte hem från min allra sista dag på jobbet igår runt klockan tolv på kvällen, snöade det för fullt. Så nu är det vinter i Falun! Den kom passande nog precis den dag jag tänkt pilla med en vintrigare layout. Jag lade inte ner alltför mycket tid på den direkt, men den får duga så länge.. tyckte det var dags med ett ombyte. Vad tycks? Är jag tjatig med den där bilden på förrådet kanske? 
Äh, jag gillar den jättemycket! Stekenjokk ftw!
2008-10-31 klockan 18:02
2008-10-30 klockan 11:14
På lördag ska jag och Magnus se den nya Bondfilmen Quantum of Solace på bio. Det känns gött att ha något kortsiktigt att se framemot, jag behöver det nu. Haha, fast å andra sidan är det inte jättelångt kvar till Nya Zeeland-resan heller.. 
Jag har tänkt på en sak.. Bondfilmerna är ju baserade på böcker av Ian Fleming, men hur kommer det sig att man aldrig sett skymten av en Bondbok?!
2008-10-29 klockan 10:19
Vid vissa tillfällen, som till exempel i lördags när jag och Magnus åkte buss och skulle luta fötterna mot ett par trasiga stolar framför oss, inser jag hur kort jag är. Eller åtminstone hur korta ben jag har:
Jag får verkligen sträcka på mig för att nå fram med fötterna. Magnus är 21 cm längre än mig!
Det är jobbigt att vara kort. Jag ser aldrig någonting på konserter. Jag når inte till den översta hyllan i köksskåpet, eller på affären. Jag måste lägga upp alla byxor jag köper. Jag måste stå på tå eller hämta en pall för att kunna vattna blommorna på bokhyllan. Småkusinerna växer om mig. Ja, listan kan göras lång!
2008-10-27 klockan 10:56
Det känns lite bättre nu, om jag hänvisar till föregående inlägg. Hela veckan har jag till och från känt mig lite nere och jag vet inte riktigt varför. Situationen på jobbet var/är egentligen inget problem men jag börjar känna att jag är less nu. Både på det jag gör och på människorna där. Det fungerar inte riktigt hundra med alla varje dag. Men så är det väl ibland. Tur att det bara är en vecka kvar nu!
Dessvärre känner jag att den här tunga arbetsveckan påverkat mig, inte bara psykiskt utan även fysiskt. Vaknade efter 13 timmars sömn (omg!) med en släng av halsont idag. I skrivande stund känner jag inte av halsontet längre men jag är alldeles matt i kroppen, och kallsvettas om vartannat. Fattas bara att jag går och blir sjuk och ännu mer olycklig nu.
Tur att man har sådana fantastiska människor i sin närhet som muntrar upp en. Som ringer med goda nyheter, som bäddar om en när man ska sova, som bjuder en på middag, som förklarar för en att det faktiskt inte är hela världen om man inte orkar med att träna just idag. Ni är underbara.
Ikväll ska det bli gott med tacomiddag hos Annika. Längtar redan!
2008-10-25 klockan 12:50
Föregående sida
