Arkiv för januari, 2009
SAFFRANSBULLAR MED VANILJFYLLNING (30-40 stycken)
50 g jäst
150 g smör
5 dl mjölk
250 g kesella
1 g saffran (2 paket)
1½ dl socker
½ tsk salt
cirka 17 dl vetemjöl
Vaniljfyllning
150 g rumsvarmt smör
1 dl strösocker
1-2 msk vaniljsocker
Pensling/Garnering
1 ägg
Pärlsocker
Smula jästen i en bunke. Smält smöret. Tillsätt mjölken och låt det bli fingervarmt (37 grader). Häll lite av degspadet över jästen och rör om så att jästen löser sig. Häll i resten av spadet. Tillsätt kesella, saffran, salt, socker och det mesta av mjölet. Arbeta in mjölet ordentligt och ta lite i taget tills degen blir blank och smidig och släpper från bunkens kanter. Låt den jäsa i 40 minuter under bakduk. Gör fyllningen under tiden: rör smör och socker vitt och pösigt. Tillsätt vaniljsocker (äkta vaniljsocker ger kraftigare vaniljsmak jämfört med vanillinsocker).
Dela degen i två delar när den jäst färdigt. Kavla ut till en rektangel. Ta halva fyllningen och bred ut det på rektangeln. Vik degen dubbel från långsida till långsida. Skär ut remsor cirka 2 cm breda, dela dem på mitten men låt dem hålla ihop i övre kanten. Vrid remsorna några varv och snurra sedan ihop dem till en knut. Lägg bullarna på plåtar med bakplåtspapper. Låt dem jäsa övertäckta ytterligare 20 minuter. Pensla bullarna med uppvispat ägg och strö på lite pärlsocker. Grädda mitt i ugnen i 225 grader i cirka 7 minuter. Låt svalna på galler under duk.
2009-01-30 klockan 12:57
Jättetråkiga bilder från en jättetråkig dag, tagna med en tråkig mobilkamera.
En tråkig detalj från köket. Vattendroppar på plastfolien som täcker linsgrytan i kylen. (Ja, bilden är färgmanipulerad, eftersom originalfärgen var så tråkig.)
Väntar på ett tråkigt möte.
Att bara vänta är också tråkigt.
Försöker peppa mig själv inför en löptur. Provar självutlösaren på mobilkameran för första gången och tar en tråkig bild.
Tråkiga (men sköna) löpskor. Hade velat ha någon häftigare färg, som till exempel svart, rosa och turkos kanske!
Det är tråkigt att laga mat när man är på dåligt humör. Men idag lyckades jag faktiskt filea en öring utan att skinnet gick sönder! Då blev allt mindre tråkigt för en stund.
Sedan kunde jag inte komma på hur jag skulle krydda filéerna, och då blev allt tråkigt igen.
Bakade en egen variant av saffransbullar (eller saffranssnurror) igår med vaniljfyllning. Är det någon som är intresserad av det tråkiga, men goda, receptet?
Semlor är ganska tråkiga faktiskt, man skulle kunna göra dem lite roligare. Men goda är dem! Annika kom förbi med två stycken till mig och Magnus idag. Min första semla för i år.
Nu tycker jag att ordet tråkigt är alldeles för tråkigt så jag avrundar här 
2009-01-28 klockan 21:54
Jag är inne i en mat- och bakperiod just nu. Det blir lätt så med mig när jag inte har något speciellt för mig och dessutom är det ju så himla roligt! Och gott! Nackdelen är bara den att det kan bli väl mycket att äta upp i ett hushåll på 2 personer.. Ostkakan jag gjorde häromdagen blev till exempel gigantisk (amerikansk var ordet), så idag fick den följa med hem till Annika och Johanna och bli lite mer uppäten. Tack för hjälpen, haha!
Min cheesecake. Visst blev den fin? Inte lika fin som Leilas kanske men nästan!
Blåbären kommer från Vilhelmina, tack pappa för bidraget 
Jaha. Det var den kakan det. Vad ska jag baka nu då? Jag har överbliven kesella och en påse saffran hemma samt ett paket jäst.. Ni kanske av det kan gissa att jag är lite sugen på att göra saffransbröd? För jag ÄLSKAR saffransbröd/lussekatter! Men är det dumt att baka det när det inte är jul längre? Är det tillåtet att bryta traditioner? Man kanske kan göra lite mer kanelbullestuk på dem, fast minus kanel och plus någon vaniljfyllning eller något? Hmm..
2009-01-26 klockan 23:12
Jag blir så himla glad av Leila Lindholm! Jag bara älskar hennes stil och allt hon gör (speciellt det hon bakar). Av Magnus fick jag hennes senaste bakbok A Piece of Cake i julklapp, och idag gjorde jag New York Blueberry cheesecake. Att baka har blivit som en slags terapi för mig när jag känner mig nere eller inte har något att göra. Passar perfekt nu när allt är så grått och trist. Prova du med!
NEW YORK BLUEBERRY CHEESECAKE (1 kaka)
300 g digestivekex
150 g smör
600 g philadelphiaost
2½ dl kesella 10%
1 dl strösocker
1 dl majsstärkelse
2 tsk vaniljsocker
3 ekologiska ägg
1 dl vispgrädde
200 g vit kvalitetschoklad
1½ dl färska blåbär (eller frysta)
1. Sätt ugnen på 175 grader.
2. Krossa kexen fint i en mixer och blanda smulorna med smält smör.
3. Tryck ut kexblandningen till en botten i en teflonform med löstagbar kant, 24 cm i diameter.
4. Förgrädda bottnen i mitten av ugnen i cirka 10 minuter och låt svalna.
5. Vispa philadelphiaost och kesella krämigt i en skål.
6. Blanda i strösocker, majsstärkelse och vaniljsocker.
7. Rör i ett ägg i taget och sist vispgrädde.
8. Bryt chokladen i bitar, smält den i ett vattenbad (i en skål över kokande vatten) och blanda ner chokladen i smeten.
9. Häll smeten över kexbottnen och strö över blåbär.
10. Grädda kakan i mitten av ugnen i cirka 40 minuter. Täck den med aluminiumfolie när den blivit gyllenbrun, så att den inte blir för mörk.
11. Stäng av ugnen och låt kakan stå kvar i eftervärmen i cirka 30 minuter.
2009-01-24 klockan 16:46
Säga och tycka vad man vill om Isabella “Blondinbella” Löwengrip, men hon är ju fantastiskt bra pÃ¥ att skriva och nÃ¥ ut till folk. Okej, jag erkänner att jag brukar hoppa över hennes inlägg om ytliga ting som smink och partyn och annat onödigt dravel som jag bara blir irriterad över att läsa, men sÃ¥ kastar hon sig in i viktiga ämnen som vikthets och politik och det är intressant att se hur duktig hon är pÃ¥ att motivera sina Ã¥sikter inom dessa ämnen. Jag, som tidigare inte gillade henne nÃ¥got vidare, har gjort en helomvändning och tycker faktiskt att hon är toppen! En riktig förebild (med vissa undantag sÃ¥klart, varför mÃ¥ste hon bära päls?).. Däremot tittar jag inte pÃ¥ henne i Let’s Dance.
Nu fattar jag inte riktigt hur man länkar till ett inlägg i hennes blogg, men jag tycker detta var starkt av henne (citat):
Jag har fått förfrågan om att ställa upp i Debatt-programmet Debatt tillsammans med Katrin (Zytomierska antar jag, superbantaren. Annas anm.) för att prata om viktshetsdebatten och jag har faktiskt valt att inte ställa upp. Anledningen till det är att jag verkligen tar den här frågan seriöst och har därför inte lust med att ställa upp i ett paj-kastningsprogram där jag får 10 minuter i tv och Janne Josefsson avbryter mig i hälften, eller bli kallad gris av Katrin i direktsändning. De enda som tjänar på det är tittarsiffrorna för Debatt och det har jag ingen lust med att bjuda på. Debatten om vikthets är något som jag kommer att arbeta vidare på, men på de sättet som jag tror får bäst effekt, inte mest fokus i kvällspressen.
Ärligt talat har jag, som endabarn, alltid haft svårt för Debatt aka konfliktprogrammet. Jag hatar se folk bråka och aldrig komma fram till någonting. Så jag tycker definitivt att Isabella gör rätt som avstår erbjudandet, hon kommer nå ut ändå på annat sätt. Heja heja!
2009-01-22 klockan 11:00
Föregående sida